Staden har många monument som är hundratals år gamla, samt många från den antika, hellenistiska, romerska, tidiga kristna och bysantinska perioden. Thessalonikis symbol är Vita tornet. Andra viktiga monument är den romerska agoran, Galerius båge, Rotundan, kyrkan S:t Demetrius, stadsmuren och dess många bysantinska kyrkor. Några av dem presenteras här nedan:
Viktiga makedonska gravar hittades i området kring Thessaloniki, som tex den makedonska graven i Derveni, som kan besökas. En 15 meter lång gammal väg leder till den tvåkammrade makedonska graven med den joniska fasaden. Gravmonumentet i Thessaloniki (sent 4:e – tidigt 3:e århundrade f.Kr.) ligger i det antika Lete, en av de viktigaste städerna i det Makedonska kungariket.
Den romerska agoran är ett verk från 200-talet e.Kr. Dess galleri var dubbelt, med kolonner som hade reliefrepresentationer och som idag finns i Louvren.
Rotundan, Thessalonikis egna Pantheon, är en cirkulär byggnad, med en diameter på cirka 24m. Den är täckt av en halvklotformad kupol och byggdes i början av 300-talet e.Kr. för att användas som Galerius´ tempel eller mausoleum.
Galerius´ båge byggdes lite innan 305 e.Kr. och kallas även för Kamara.
Galerius´ palats är en överväldigande byggnad som tillhör Galerius´ komplexet och befinner sig centralt i Thessaloniki.
Hippodromen låg intill stadens östra murar, där torget Hippodromen ligger idag.
Befästningsmurarna byggdes av Theodosius den store på 300-talet e.Kr. De reparerades många gånger för att stå emot de barbariska räden. Av de bysantinska murarna i Thessaloniki, finns idag bara de västra murarna i hela dess längd och den övre staden, samt resterna av de östra murarna.
Thessalonikis bysantinska tempel är ett exempel på den kyrkliga arkitekturen och konsten under de tidiga kristna åren och den bysantinska perioden. Den mest representativa är S:t Demetrius´ tempel, byggd på 600-talet e.Kr. på ruinerna av en äldre kyrka. Den förstördes under den stora branden år 1917, men restaurerades och återinvigdes efter andra världskriget.
Det enda bevarade bysantinska badet ligger på torget Koule Kafe, i Ano Poli (Övre staden). Det dateras till 1200-talet och är täckt med en kupol och flera valv.
I Thessalonikis hamn dominerar det Vita Tornet, som byggdes efter ottomanernas erövring av staden (1430) och var en del av stadens befästningar.
Två av de överlevande moskéerna från det osmanska riket är Alaja Imaret och Alcazar.
Ett annat viktigt monument från denna period är Yeni-moskén, byggd 1902 av den italienske arkitekten Vitaliano Poselli och fungerade som en bönesplats för de judar som hade anammat islam.
I det läger som är kallat efter den grekiske officeraren Pavlos Melas står även Lebet moskén kvar, som byggdes för lägrets fängslade muslimer.
Bey Hammam (Paradis Baden), byggt 1444, är det första osmanska badet i Thessaloniki och är det största i Grekland.
Under 1700- och 1800-talen byggdes de post-bysantinska templen i staden, några av vilka är: S:t Minas, den Nya Madonnan, S:t Antonios, Kyndelsmässodagens kyrka, Jungfru Marias kyrka, även känt som Panagouda, S:t Charalampos, S:t Athanasios, Jungru Marias kyrka Panayia Laodigitria, m.m.
Lazaristklostret byggdes i Stavroupoli 1886, av munkar av orden S:t Vincent av Paul, allmänt kända som lazarister. Idag står det som värd för bildkonst, musik och teatraliska evenemang och är det största kulturcentrumet i västra Thessaloniki.
Den första stora moderna monumentala stadsinterventionen ägde rum efter branden 1917 med Aristoteles-torget, designat av den franske arkitekten och stadsplaneraren Ernest Hébrard.
Det mest kända av de moderna monumenten i staden är OTE-tornet, (OTE = grekiska telekommunikationsbolaget) ett verk av arkitekten Alexandros Anastasiadis.
I Nea Paralia finner besökaren Alexander den Stores staty, som restes år 1970, på Hagia Sofia torget kan man se statyn på Chrisostomos, Smyrnas ärkebiskop och på Frihetstorget (Plateia Eleftherias) ser man monumentet över förintelsen av Stadens judiska befolkning. Monumentet över 1821 års revolution mot det ottomanska väldet av de thrakiska hjältarna, tillägnat Antonis och Domna Visvizi, ligger på Alexander den store avenyn.
De mest karakteristiska skulpturerna i staden är: ”Skulpturen” på fontäntorget och ”Paraplyerna” (1997) i Nea Paralia, båda verk av George Zongolopoulos. ”Den badande kvinnan” i fontänen på Kungliga Teaterns torg och ”Pojken som visslar” på torget i Navarino, är verk av Nikolaos Pavlopoulos.
Listan över monument som kan besökas i Thessaloniki är bokstavligen oändlig så vi förbehåller oss rätten att återkomma mer detaljerat.
Marni Hatziemmanouil
