Inför The Flavours of Greece – Stockholm Greek Month 2026 berättar Antonis Sioulis, grundare och VD för RECO Exports, för HelloFromGreece och Giorgos Zapartas om möjligheterna för grekiska produkter på den svenska marknaden och om vikten av långsiktiga exportpartnerskap.
Grekisk matkultur handlar om mycket mer än smaker som väcker minnen och för tankarna till traditioner och platser. Den är en viktig del av den grekiska identiteten, men också en livskraftig produktionssektor med stor potential på internationella marknader.
Utmaningen ligger dock inte bara i att göra grekiska produkter kända utomlands. Målet är också att få konsumenterna att välja dem i vardagen – och att upptäcka dem bortom semesterupplevelsen. Det är utgångspunkten för initiativet The Flavours of Greece – Stockholm Greek Month 2026, som arrangeras av RECO Exports i Stockholm den 1–30 november 2026. Satsningen lyfter fram 82 grekiska livsmedels- och dryckesföretag med stöd från sex grekiska regioner.
Med anledning av initiativet träffar vi Antonis Sioulis, grundare och vd för RECO Exports, för att prata om möjligheterna för grekisk matkultur på den svenska marknaden, de utmaningar grekiska producenter möter när de vill utveckla sin export och hur samordnade satsningar på internationell marknadsföring kan bidra till långsiktiga affärsrelationer.
Det är ett samtal om hur grekiska produkter kan gå från att vara välkända till att få en etablerad plats på marknaden – och hur ett första möte med en produkt kan utvecklas till en varaktig relation med konsumenten.
Intervju med Antonis Sioulis
Antonis Sioulis, tack för att du ställer upp på en intervju med HelloFromGreece. Vi är glada att få prata med dig. Hur föddes idén om att ägna en hel månad i Stockholm åt grekiska livsmedel och drycker?
Idén bakom The Flavours of Greece – Stockholm Greek Month är i grunden en fortsättning på vårt mångåriga arbete på den svenska marknaden. Vi har varit verksamma i Sverige och övriga Skandinavien under lång tid. Arbetet har bland annat omfattat affärsinitiativ, besök av svenska företagare hos grekiska producenter och på produktionsanläggningar i Grekland samt deltagande i viktiga branschmässor på den skandinaviska marknaden.
Genom den erfarenheten har vi sett att intresset för grekiska produkter är stort, men också att det behövs mer samordnade och långsiktiga initiativ för att marknadsföra dem. Där föddes idén om att skapa en hel månad med fokus på grekisk matkultur – en satsning som kombinerar produktmarknadsföring med konkreta möjligheter till affärsutveckling.
Varför anser du att Sverige är en marknad som grekisk livsmedelsproduktion bör satsa på i dag?
Sverige är en särskilt intressant marknad eftersom konsumenterna lägger stor vikt vid kvalitet, livsmedlens ursprung och hälsosamma matvanor. Det är värden som ligger nära den grekiska matkulturen och Medelhavets mattraditioner. Samtidigt har vi genom vår mångåriga närvaro på marknaden sett att det finns goda möjligheter för grekiska produkter som kombinerar autenticitet med modern produktion och en tillförlitlig leveransförmåga.
Vad betyder namnet The Flavours of Greece för er? Vill ni presentera enbart produkter eller även den kultur, tradition och historia som hör samman med det grekiska köket?
För oss handlar The Flavours of Greece om att förmedla Grekland genom dess smaker. Bakom varje grekisk produkt finns en plats, en tradition, människor och en unik historia som förtjänar att bli berättad. Vårt mål är inte bara att marknadsföra livsmedel och drycker, utan att lyfta fram den grekiska matkulturen som helhet. Vi vill att svenska konsumenter ska upptäcka kvaliteten hos våra produkter, men också den kultur och de värderingar som de representerar.
Om du skulle förklara för en grekisk producent med en enda mening varför det är värt att delta i satsningen, vad skulle du säga?
Vi skulle säga att The Flavours of Greece är en strukturerad möjlighet att presentera sina produkter direkt för svenska konsumenter, knyta kontakter med aktörer på marknaden och lägga grunden för nya, meningsfulla exportaffärer.
Kan du som arrangör berätta om någon konkret händelse som fick dig att tro på den svenska marknadens potential?
Genom affärsdelegationer och de kontakter vi har byggt upp med svenska aktörer under årens lopp har vi gång på gång sett ett tydligt intresse för grekisk produktion. När svenska företagare besöker Grekland och får träffa producenterna, se produktionsanläggningarna och uppleva de lokala smakerna på plats blir produkternas potential särskilt tydlig. Erfarenheten har visat oss att personliga möten och möjligheten att provsmaka en produkt kan vara det första steget mot ett kommersiellt samarbete. Det är just den möjligheten vi vill utveckla i större skala genom Stockholm Greek Month.
Hur skulle du beskriva grundidén bakom Stockholm Greek Month? Är det en gastronomisk kampanj, en exportdelegation eller ett strukturerat program för marknadsintroduktion?
Vi skulle säga att det är en kombination av alla tre, med huvudfokus på att stärka grekiska företags internationella närvaro. Vår grundtanke är att marknadsföring måste gå hand i hand med konkreta möjligheter till affärsutveckling. Därför kombinerar programmet närvaro i dagligvaruhandeln med restaurangsamarbeten, gastronomiska evenemang och professionellt nätverkande. Vi vill skapa en helhetsupplevelse där konsumenter och branschaktörer får lära känna grekiska produkter – och där kontakterna kan leda vidare även efter november.
Varför valde ni att genomföra satsningen parallellt i livsmedelsbutiker, på restauranger, vid affärsmöten och på en konsumentmässa?
Att etablera en produkt på en ny marknad beror på flera faktorer. Det krävs kännedom om produkten, kontakt med konsumenterna, fungerande distributionskanaler och förtroendefulla relationer med branschens aktörer. Genom att finnas på flera olika arenor samtidigt får grekiska produkter möjlighet att nå olika målgrupper. Konsumenterna kan upptäcka dem i butiken, prova dem på en restaurang eller vid ett gastronomiskt evenemang, samtidigt som det skapas möjligheter till nya affärssamarbeten.
Vad kan en grekisk producent lära sig av att delta, även om produkten inte omedelbart får en permanent plats i butikshyllan?
Att delta i ett sådant initiativ är i sig en värdefull erfarenhet av att arbeta internationellt. Producenten får möjlighet att bättre förstå svenska konsumenters preferenser, marknadens krav och hur konkurrerande produkter från andra länder positioneras. Även om deltagandet inte leder till en omedelbar affär kan kunskapen och kontakterna som byggs upp bli en viktig grund för framtida utveckling.
Vilka konkreta mätetal kommer ni att använda för att bedöma om modellen kan upprepas på andra marknader?
Vi kommer att utvärdera satsningen utifrån både konsumenternas respons och de affärsresultat som uppnås. Vi vill bland annat följa hur produkterna utvecklas i butikerna, vilket intresse som visas av branschaktörer, vilka nya kontakter som etableras och vilka möjligheter till samarbete som uppstår. Även de deltagande företagens egna erfarenheter kommer att vara en viktig del av utvärderingen. Målet är att utveckla en effektiv modell som även kan användas på andra marknader.
Vad är det som gör att The Flavours of Greece går längre än vanlig marknadsföring av grekiska produkter och i stället blir en konkret exportsatsning?
Den avgörande skillnaden är att initiativet inte begränsas till en mässa eller en enstaka produktpresentation. Vi skapar en strukturerad plattform där grekiska produkter får en faktisk närvaro på den svenska marknaden och möter både konsumenter och branschaktörer direkt. För oss handlar framgång inte bara om att någon provar en grekisk produkt i november. Det handlar om att skapa förutsättningar för att konsumenten ska kunna hitta och köpa samma produkt även under de följande månaderna. Det är den tanken som gör marknadsföringen till en konkret exportsatsning.
Hur bedömer du grekiska livsmedels position på den svenska marknaden i dag?
Grekiska livsmedel har redan en positiv närvaro på den svenska marknaden, framför allt genom välkända produktkategorier som olivolja, oliver och mejeriprodukter. Den grekiska produktionen är dock betydligt bredare än det utbud som den genomsnittliga konsumenten möter i butikshyllorna i dag. Vi ser stora möjligheter att introducera fler produkter, särskilt sådana som har en tydlig lokal identitet, hög kvalitet och en intressant berättelse om sitt ursprung.
Vilken bild har svenska konsumenter av grekisk matkultur?
Grekisk matkultur förknippas med medelhavskosten, solen, semestern och genuina smaker. Det är en positiv bild som ger en mycket bra grund för att utveckla försäljningen av grekiska produkter ytterligare. Utmaningen är att bredda den bilden. Vi vill visa att Grekland inte bara erbjuder traditionella produkter som redan är välkända, utan också har en modern och mångfacetterad livsmedelsproduktion.
Anser du att Grekland har lyckats ta till vara på sin popularitet som turistdestination i kommersiellt syfte?
Grekland är ett mycket uppskattat resmål bland svenskar, vilket också skapar betydande möjligheter för grekisk matkultur. Många besökare upptäcker och uppskattar grekiska produkter under semestern, men när de kommer hem hittar de dem inte alltid lika lätt. Vi anser att den positiva reseupplevelsen kan utvecklas till en varaktig konsumentrelation. Det är just den kopplingen Stockholm Greek Month vill stärka: att omvandla svenskarnas kärlek till Grekland till en mer självklar närvaro för grekiska produkter på den svenska marknaden i vardagen.
Finns det ett särskilt intresse för produkter från vissa grekiska regioner, till exempel Kreta, Peloponnesos, Makedonien eller öarna i Egeiska havet?
Det lokala ursprunget är en särskilt intressant del av den grekiska matkulturen. Varje region har produkter med egna egenskaper, traditioner och produktionsmetoder som kan tilltala konsumenter som söker genuina smaker. Genom satsningen vill vi lyfta fram denna mångfald och visa att Grekland inte är en enda enhetlig gastronomisk destination, utan ett land med många olika smaker och regionala identiteter.
Hur viktigt är certifierat ursprung, kvalitet, hållbarhet och transparens i produktionen för svenska inköpare?
Det är faktorer som väger tungt på den svenska marknaden. Konsumenterna är intresserade av kvaliteten på livsmedlen de väljer, var produkterna kommer ifrån och under vilka förhållanden de har producerats. Grekiska produkter, särskilt de som har relevanta kvalitets- och ursprungscertifieringar, har möjlighet att lyfta fram dessa fördelar. Det är dock viktigt att informationen kommuniceras tydligt och på ett sätt som är lätt att förstå för slutkonsumenten.
Vilka är de största utmaningarna för grekiska produkter när de konkurrerar med produkter från andra europeiska och medelhavsländer?
En av de största utmaningarna är konkurrensen från etablerade aktörer som redan har välutvecklade distributionsnät och en stark position på marknaden.
Samtidigt spelar transportkostnader, prissättning och produktkännedom en viktig roll för den kommersiella utvecklingen. Grekisk produktion har många kvalitetsfördelar, men dessa behöver stödjas genom mer systematisk marknadsföring, goda kommersiella förberedelser och långsiktiga samarbeten.
Skulle en ökad närvaro av grekiska produkter i svenska butiker också kunna öka intresset för resor, gastronomiska upplevelser och turism i Grekland?
Matkultur och turism är nära förbundna med varandra. En grekisk produkt kan väcka minnen från en semester i Grekland eller inspirera någon att upptäcka en ny destination. Genom maten får konsumenterna lära känna delar av den grekiska kulturen och de lokala traditionerna. En starkare närvaro för grekiska produkter utomlands kan därför också fungera som en indirekt form av turistmarknadsföring.
Hur många grekiska företag deltar i programmet?
I The Flavours of Greece – Stockholm Greek Month deltar grekiska företag från olika delar av landet och presenterar ett brett utbud av livsmedel och drycker. Vår ambition har varit att samla ett urval som speglar mångfalden i den grekiska produktionen och ger företag av olika storlek möjlighet att närma sig den svenska marknaden på ett strukturerat sätt. Totalt deltar 82 företag i satsningen.
Vilka delar av Grekland kommer företagen från, och vilka kategorier av livsmedel och drycker representerar de?
De deltagande företagen representerar olika grekiska regioner och produktkategorier, bland annat olivolja, oliver, vin, honung, traditionella sötsaker och andra gastronomiska specialiteter. Genom detta urval vill vi presentera en representativ kombination av traditionella smaker och moderna grekiska produkter som kan bli en naturlig del av svenska konsumenters vardag.
Vilken bild av grekisk matkultur vill ni förmedla genom de deltagande företagen?
Vi vill lyfta fram en grekisk matkultur som bygger på råvarornas kvalitet, traditioner och varje orts särprägel, men som samtidigt utvecklas och anpassas till dagens konsumentbehov. Genom de deltagande företagens produkter vill vi visa både den grekiska produktionens autenticitet och företagens förmåga att konkurrera på en krävande internationell marknad.
Vilka svårigheter möter grekiska företag vanligtvis när de försöker exportera till Sverige?
De största utmaningarna handlar om att få tillgång till rätt distributionskanaler, hitta pålitliga importörer, hantera transportkostnader och möta den lokala marknadens krav. För många små och medelstora grekiska företag kräver etableringen på en ny marknad både tid, investeringar och specialiserad kunskap. Med den här satsningen vill vi underlätta processen genom samordnad marknadsföring och möjligheter till direktkontakt med relevanta aktörer i branschen.
Finns det företag som deltar med målet att för första gången börja exportera till Sverige?
Satsningen riktar sig både till företag med tidigare exporterfarenhet och till producenter som för första gången vill undersöka möjligheterna på den svenska marknaden. För dessa företag är deltagandet en möjlighet att presentera sina produkter under verkliga marknadsförhållanden, skaffa värdefull erfarenhet och undersöka förutsättningarna för nya affärssamarbeten.
Vad innebär det i praktiken för ett grekiskt företag att få in sin produkt i tolv svenska försäljningsställen?
Närvaron i tolv butiker ger grekiska produkter direkt tillgång till konsumenter i Stockholm. Det är en viktig möjlighet eftersom produkterna då inte bara presenteras för branschfolk, utan också finns tillgängliga i en verklig köpmiljö. På så sätt kan företagen få en bättre bild av hur konsumenterna reagerar och skapa förutsättningar för att närvaron på marknaden ska kunna fortsätta.
Hur valdes butikerna, och vilken betydelse har medverkan från kedjor som ICA, Matvärlden, Coop och Hemköp?
Valet av försäljningsställen utgick från vår ambition att nå olika konsumentgrupper och ge de grekiska produkterna relevant exponering. Samarbeten med etablerade butikskedjor, som ICA och Hemköp, är särskilt betydelsefulla eftersom de ger möjlighet att presentera produkterna inom den svenska dagligvaruhandelns befintliga strukturer. Samtidigt skapas en första grund för att bedöma deras kommersiella potential.
Vem ansvarar för de kommersiella förhandlingarna och leveranserna om en butikskedja visar intresse?
Att etablera ett långsiktigt samarbete kräver samordning mellan producenten, importörer, distributörer och de berörda butikskedjorna. Vår roll är att skapa rätt förutsättningar för kontakt och dialog, så att ett inledande intresse kan utvecklas till ett konkret affärssamarbete. Hur samarbetet sedan utvecklas beror på de berörda parternas förutsättningar och de avtal som ingås.
Vad innebär det för ett litet grekiskt företag att få tillgång till en etablerad dagligvarukedja?
För ett mindre grekiskt företag kan tillgång till ett etablerat detaljhandelsnätverk vara ett viktigt steg i utvecklingen. Det ger möjlighet att nå fler konsumenter och öka kännedomen om produkterna. Samtidigt ställs högre krav på produktionskapacitet, leveranssäkerhet och kommersiell organisation. Det handlar därför inte bara om en försäljningsmöjlighet, utan också om ett viktigt steg i företagets utveckling.
Antonis Sioulis, varför valde ni att koppla marknadsföringen av grekiska produkter till den svenska restaurangbranschen?
Matkultur handlar om mer än att köpa en produkt. Den är en upplevelse som förenar kreativitet, tradition och matglädje. Genom samarbeten med restauranger i Stockholm vill vi visa hur grekiska råvaror kan användas på nya och kreativa sätt. När råvarorna blir en del av olika maträtter får svenska gäster möjlighet att upptäcka nya användningsområden och smakkombinationer, samtidigt som den kulturella dimensionen av den grekiska matkulturen lyfts fram.
Hur kan restauranger fungera som ambassadörer för grekiska produkter?
Restauranger och kockar kan påverka hur konsumenter upptäcker och uppfattar en produkt. Genom en maträtt, ett kreativt recept eller en oväntad smakkombination kan de lyfta fram egenskaper som konsumenten kanske inte känner till sedan tidigare. När en restaurang använder en grekisk produkt på ett kreativt sätt ökar kännedomen om den. Det kan i sin tur väcka intresse för att köpa och använda produkten även hemma.
Hur kommer de grekiska företagen att samarbeta med kockarna på de tolv restaurangerna?
Inom ramen för satsningen kommer utvalda grekiska produkter att användas av de deltagande restaurangerna. Det ger kockarna möjlighet att skapa gastronomiska rätter och menyer med inspiration från Greklands smaker och råvaror. Samarbetet ska lyfta fram de grekiska produkternas kvalitet och mångsidighet och visa att de passar inte bara i det traditionella grekiska köket, utan också i dagens internationella gastronomi.
Vilken roll spelar grekiskt vin i satsningen?
Grekiskt vin är en viktig del av vår gastronomiska identitet och har goda möjligheter att växa på internationella marknader. Grekland har unika inhemska druvsorter och en modern vinproduktion som förtjänar större uppmärksamhet. Genom satsningen vill vi lyfta fram denna mångfald och presentera grekiskt vin som ett intressant alternativ som passar till såväl grekisk som internationell mat.
Vad tillför deltagandet på Stockholm Food & Wine jämfört med att finnas i livsmedelsbutiker?
Stockholm Food & Wine är ett viktigt tillfälle att möta en publik som aktivt intresserar sig för mat, vin och nya produkter. Till skillnad från livsmedelsbutiken, där köpbeslut ofta fattas snabbt, ger en gastronomisk mässa större utrymme för personliga möten, provsmakningar och mer ingående presentationer av produkterna. De två formerna av exponering kompletterar varandra och stärker satsningens samlade närvaro.
Vilken betydelse har den grekiska diasporan för att sprida kunskap om grekisk matkultur i Sverige?
Den grekiska diasporan är en värdefull länk mellan Grekland och det svenska samhället. Greker som bor och arbetar i Sverige känner både de grekiska produkterna och den lokala marknadens förutsättningar väl. De kan bidra på ett betydelsefullt sätt till att sprida kunskap om grekisk matkultur, utveckla affärskontakter och stärka den grekiska närvaron i landet.
Skulle satsningen kunna bli starten på ett återkommande evenemang som arrangeras varje år?
Det är en av våra främsta ambitioner. Vi vill att The Flavours of Greece ska fortsätta utvecklas och bli ett återkommande initiativ för att lyfta fram grekisk matkultur i Sverige. Vi tror att en kontinuerlig närvaro och återkommande, välorganiserade aktiviteter kan öka kännedomen om grekiska produkter och bidra till starkare samarbeten. Årets arrangemang är ett viktigt steg i den riktningen.
Vilka organisationer och samarbetspartner deltar i planeringen och genomförandet av The Flavours of Greece?
Genomförandet av ett så omfattande och mångfacetterat initiativ bygger på samarbete mellan organisationer, företag och yrkesverksamma i både Grekland och Sverige. En avgörande del är deltagandet från sex grekiska regioner: Kreta, Joniska öarna, Nordegaeiska regionen, Västra Makedonien, Centrala Makedonien och Epirus. Genom sina företag och produkter bidrar de till att visa bredden, kvaliteten och den gastronomiska mångfalden i grekisk produktion. Vi har också ett viktigt stöd från aktörer och organisationer verksamma i Sverige. Deras bidrag stärker kopplingen mellan initiativet, den grekiska diasporan, det lokala samhället och näringslivet. Lika viktiga är samarbetena med aktörer på den svenska marknaden, däribland detaljhandelskedjor, restauranger, importörer och distributörer. De bidrar till att grekiska produkter får en konkret närvaro på marknaden. Genom denna gemensamma insats vill vi skapa något mer än en månad med gastronomiska evenemang: en stark bro mellan Grekland och Sverige, med målet att långsiktigt lyfta fram grekisk matkultur och skapa nya affärsmöjligheter.
Vilken roll spelar importörer och distributörer när det gäller att skapa långsiktiga affärssamarbeten?
Importörer och distributörer är en central länk när en produkt ska etableras och finnas kvar på en utländsk marknad. De har kunskap om lokala krav, försäljningskanaler och kommersiella processer.
Därför är det en viktig prioritering i satsningen att skapa kontakter med pålitliga aktörer inom distributionen. Målet är att hjälpa grekiska företag att hitta samarbetspartner som kan stödja en stabil och långsiktig kommersiell närvaro.
Vilka grundläggande förutsättningar bör ett grekiskt företag känna till innan det bestämmer sig för att delta i en liknande exportsatsning?
Utöver att ha en produkt av hög kvalitet behöver företaget vara väl förberett för att möta kraven på en internationell marknad. Förpackning, märkning, prissättning, nödvändiga certifieringar och förmågan att leverera regelbundet är grundläggande förutsättningar. Lika viktigt är viljan att anpassa sig och förståelsen för att exportutveckling kräver uthållighet, tålamod och långsiktig planering.
Finns det planer på att utvidga programmet till andra svenska städer eller andra skandinaviska marknader?
Vår erfarenhet från arbetet i Sverige och på andra skandinaviska marknader gör att vi ser positivt på sådana möjligheter. Stockholm står i centrum för årets initiativ, men den modell vi utvecklar skulle i framtiden kunna anpassas till andra städer eller länder. I det här skedet är vår främsta prioritet att genomföra satsningen framgångsrikt och utvärdera resultaten.
Vad skulle krävas för att genomföra ett liknande program i större skala?
Ett program i större skala kräver samordning, starka samarbeten och ett välutvecklat nätverk som kan stödja de deltagande företagen. Viktiga faktorer är att fler producenter och organisationer deltar, att nya samarbeten utvecklas med detaljhandeln och restaurangbranschen samt att distributionen organiseras effektivt. Framför allt krävs en långsiktig och konsekvent strategi som säkerställer kontinuitet och konkreta resultat.
Vilka konkreta mål har ni för programmet i november 2026?
Vårt främsta mål är att stärka grekiska livsmedels och dryckers synlighet och position på den svenska marknaden och skapa direktkontakt med både konsumenter och branschaktörer. Genom närvaro i butiker och på restauranger, deltagande i gastronomiska evenemang och professionella möten vill vi ge grekiska företag konkreta möjligheter att marknadsföra sina produkter och utveckla nya affärssamarbeten.
Hur många nya affärskontakter eller samarbeten skulle ni betrakta som ett betydande resultat?
För oss mäts framgång inte enbart i antalet kontakter, utan framför allt i deras kvalitet och långsiktiga potential. Även ett begränsat antal nya samarbeten kan vara ett mycket betydelsefullt resultat, förutsatt att de har möjlighet att utvecklas till stabila affärsrelationer. Vårt mål är att skapa kontakter som inte upphör när november är över, utan leder vidare till konkreta samarbeten.
Planerar ni att fortsätta eller upprepa satsningen under 2027?
Vår ambition är att The Flavours of Greece inte ska bli ett enstaka evenemang, utan startpunkten för en mer långsiktig och strukturerad närvaro för grekiska produkter på den svenska marknaden. När årets satsning är avslutad kommer vi att utvärdera resultaten, deltagarnas respons och de affärsmöjligheter som har uppstått. Utifrån det kan vi ta ställning till hur initiativet ska utvecklas vidare under 2027.
Vilket skulle vara det viktigaste resultatet för dig, utöver försäljningen?
Det viktigaste resultatet vore att etablera långsiktiga förtroendefulla relationer mellan grekiska producenter och den svenska marknaden. Försäljningen är självklart en viktig framgångsfaktor, men det verkliga värdet i ett sådant initiativ ligger också i samarbetena, den kunskap företagen får och de möjligheter som skapas inför framtiden. Vi vill att satsningen ska lämna ett konkret och bestående avtryck på marknaden.
Hur skulle du vilja att grekiska produkter hade förändrat sin position i Sverige om tre till fem år?
Vi skulle vilja se fler grekiska produkter i svenska livsmedelsbutiker, på restaurangernas menyer och framför allt som en naturlig del av konsumenternas vardagliga val. Vår ambition är att grekisk matkultur ska bli mer välkänd, inte bara genom de traditionella produkter som redan har etablerat sig, utan också genom nya produktkategorier och mindre producenter med mycket att erbjuda. Vi vill att grekiska produkter ska bli ett självklart kvalitetsval för svenska konsumenter.
Vilket budskap skulle du vilja ge till grekiska producenter som vill ta nästa steg ut på internationella marknader?
Grekland har fantastiska produkter, kunniga och engagerade människor samt en gastronomisk tradition med stor internationell potential. Det som behövs är större investeringar i förberedelser, internationell marknadsnärvaro och långsiktiga samarbeten. Vi vill uppmuntra grekiska producenter att söka nya möjligheter och närma sig internationella marknader med en tydlig plan, uthållighet och självförtroende. Genom välorganiserade gemensamma initiativ kan vi stärka grekisk produktions position och visa det verkliga värdet av våra produkter på internationella marknader.
Från kännedom till långsiktiga affärer
Samtalet med Antonis Sioulis visar att en starkare internationell närvaro för grekiska produkter kräver mer än den kvalitet och autenticitet som redan finns. Det behövs en tydlig strategi, goda förberedelser, kunskap om varje marknads behov och framför allt långsiktiga samarbeten som kan föra arbetet vidare. The Flavours of Greece – Stockholm Greek Month 2026 vill bidra till just denna utveckling genom att knyta samman grekisk produktion med den svenska marknaden via dagligvaruhandeln, restaurangbranschen och direkta möten med branschens aktörer. För de grekiska producenterna handlar utmaningen inte bara om att göra sina produkter kända för en ny publik, utan också om att skapa förutsättningar för en varaktig plats på marknaden. För grekisk matkultur i stort ligger utmaningen i att bli uppskattad internationellt inte enbart som en del av semesterupplevelsen i Grekland, utan också som ett självklart vardagsval för den som värdesätter kvalitet, smak och autenticitet. För det är först när ett första möte leder till samarbete och den första provsmakningen blir början på en långvarig relation som internationell marknadsnärvaro får verklig betydelse.